”Det har börjat…!”

Samtalet kom när jag precis satt på mig skorna för att gå till jobbet.

”Hej, jag heter Rickard och vi skulle gå AnnasProfylax grundkurs i kväll, men det har börjat! Vi är redan på kliniken.” Han lät allvarligt koncentrerad men samtidigt lugn.

”Ok, spännande…. Det finns några grundläggande saker som ni kan ha glädje av att koll på. Är du tillräcklig närvarande för att kunna höra vad jag säger?”

”Ja, absolut.”

Jag började prata en stund, tills Rickard avbröt mig och sa: ”Vänta jag sätter dig på högtalartelefon så att hon kan höra dig också.”

Det blev en fem minuters minikurs per telefon och paret lät både lugnare och gladare när vi la på. Jag älskar mitt jobb. När jag hör hur poletterna trillar ner, känner jag hur nackhåren reser sig i glädje. Vi får se hur det går, men bara genom att hitta ett nytt anslag kan mycket förändras.

Så, vad var det jag sa till paret? Vad är det som är basic när vi föder barn?

Det första vi behöver förstå är att vi har en stark reflex om utlöses av livmoderns sammandragningar. Den reflexen får oss lätt att hålla andan och spänna oss. Ungefär som  när man slår tån i en dörr: ”Aj, aj….” På ren vilja och med träning kan vi avväpna den reflexen genom att göra precis tvärt om:

1. När värken kommer – släpp kroppen, slappna av och ta ett djupt andetag in genom näsa och ut genom munnen. Andas ut med avslappnade läppar och låt som en djup suck.
2. Fortsätt andas och anpassa andningen till styrkan i värken – ju starkare värk ju lättare och mjukare andning. Inandningen ska vara TYST och fokus ligga på en längre UT-andning.
3. Fokusera blicken och tankarna.

Till Rickard sa jag att det kan vara bra om han ser sig som en ek som hon kan luta sig mot. ”Jag har förstått det”, svarade han och jag hörde leendet i hans röst.

Sen berättade jag lite mer om förlossningsförloppet och vad de kan förvänta sig. Eftersom de fortfarande var tidigt i öppningsskedet tipsade jag dem om vår Profylax App – där finns andningsväxlarna, checklistor mm som de skulle kunna titta på medan de väntar. På en klinik norröver vet jag att de har haft min träningsdvd i väntrummet – himla smart!

Det är faktiskt aldrig försent att lära sig det grundläggande. En duktig barnmorska kan på plats lära en mamma att andas och slappna av. Det var också mitt sista tips till paret: ”Be att få stöd av en barnmorska som kan profylax – de finns på alla kliniker.”

Ja, nu är jag på jobbet och mina tankar går till paret. Tänk, nu föder de sitt barn. Tiden stannar upp i andäktig väntan. Själv ska jag ringa till en mamma som står på vår kölista och berätta att det blivit en plats ledig. 🙂

 

 

Meningsfulla sekunder

I all enkelhet har jag hittat på en suverän mindfulness övning. När jag tränar på gym och värmer upp på ett tramp- eller löpband övar jag mig på att följa sekunderna i exakt samma takt som de tickar fram. Det låter kanske lätt men kräver sin kvinna! Pröva får ni se. 

Jag märker att antingen är jag för snabb – om sekundvisarna visar på 31, 32 så är jag redan på 33 eller 34 – eller så är jag för långsam – jag kanske bara är på 28, 29 när visarna redan tickat fram till 31. Med övning lyckas jag oftast till slut att vara exakt där TIDEN är: 31, 32, 33, 34…. och då händer något. Det är som om jag blir sekunderna, sekunderna och jag blir ett och insikten dånar i min kropp: Dessa sekunder som passerar är mitt liv. Och sekunderna som passerat kommer inte tillbaka. …35, 36, 37….

Så vad gör jag med mitt liv? Vad lägger jag min tid på? Att bråka med Mannen känns helt plötsligt fruktansvärd DUMT – är det det jag vill lägga min energi på?

Meningsfull paus

I fredags stod jag på en skolgård tillsammans med familj och vänner och välkomnade min systerson Fredric som tog studenten. Lycka och allvar blandat i varma kramar. Strålande sol. Fredric går iväg en stund för att byta ut kavajen till t-shirt och skjorts inför festandet på flaket. Plötsligt ringer telefonen och jag svarar. En omföderska som vill få coachning i hur hon ska tänka kring krystningen – tyckte inte att hon fick till det riktigt förra gången. Jag berättade som det var att jag stod på en skolavslutning (det tutades och tjöt i bakgrunden) – men om det är ok kunde jag gå åt sidan ett slag. Ja, snälla. Så mitt i larmet pratade vi krystning. I vår lilla bubbla pratade vi om hur man kan göra för att välkomna en liten människa till världen. Meningsfullt.

Meningsfulla möten

Förra veckan blev vårens kull av Certifierade Profylaxinstruktörer klara. Underbara barnmorskor. Jag slås fortfarande av vad konstigt det är att jag och mina kollegor kan bidra med verktyg för hur man kan ge ett bra stöd till blivande föräldrar. Hur man lär ut och får en rädd pappa eller mamma lugn. Att vi kan påminna om vad föräldrar vill ha, hur de vill bli tagna på, stöttade – beröring och närvaro, trygga händer och klar blick (Titta på mig – orkar du en värk till? Jag är med dig nu.). Bra att det finns saker att ta till om det behövs men att det faktiskt sällan behövs när mamman får ett nära och varmt bemötande. Barnmorskorna Anna och Rea tränar på Maratondansen. Mysigt.

Maratondansen m Anna o Rea vt2013

I dessa tider av fulla kliniker kanske vän av ordning säger att det inte finns tid till ett nära bemötande. Jo, det hävdar jag. Med träning och vilja kan du vara nära den minut du trots allt har.

Efter studentutspringet fortsatte jag till mina kära kollegor och vår After Work. Meningsfullt. Malin och Linn skålar för sommaren och för oss. Hipp hipp hurra!