Meningsfulla sekunder

juni 10, 2013


I all enkelhet har jag hittat på en suverän mindfulness övning. När jag tränar på gym och värmer upp på ett tramp- eller löpband övar jag mig på att följa sekunderna i exakt samma takt som de tickar fram. Det låter kanske lätt men kräver sin kvinna! Pröva får ni se. 

Jag märker att antingen är jag för snabb – om sekundvisarna visar på 31, 32 så är jag redan på 33 eller 34 – eller så är jag för långsam – jag kanske bara är på 28, 29 när visarna redan tickat fram till 31. Med övning lyckas jag oftast till slut att vara exakt där TIDEN är: 31, 32, 33, 34…. och då händer något. Det är som om jag blir sekunderna, sekunderna och jag blir ett och insikten dånar i min kropp: Dessa sekunder som passerar är mitt liv. Och sekunderna som passerat kommer inte tillbaka. …35, 36, 37….

Så vad gör jag med mitt liv? Vad lägger jag min tid på? Att bråka med Mannen känns helt plötsligt fruktansvärd DUMT – är det det jag vill lägga min energi på?

Meningsfull paus
I fredags stod jag på en skolgård tillsammans med familj och vänner och välkomnade min systerson Fredric som tog studenten. Lycka och allvar blandat i varma kramar. Strålande sol. Fredric går iväg en stund för att byta ut kavajen till t-shirt och skjorts inför festandet på flaket. Plötsligt ringer telefonen och jag svarar. En omföderska som vill få coachning i hur hon ska tänka kring krystningen – tyckte inte att hon fick till det riktigt förra gången. Jag berättade som det var att jag stod på en skolavslutning (det tutades och tjöt i bakgrunden) – men om det är ok kunde jag gå åt sidan ett slag. Ja, snälla. Så mitt i larmet pratade vi krystning. I vår lilla bubbla pratade vi om hur man kan göra för att välkomna en liten människa till världen. Meningsfullt.

Meningsfulla möten
Förra veckan blev vårens kull av Certifierade Profylaxinstruktörer klara. Underbara barnmorskor. Jag slås fortfarande av vad konstigt det är att jag och mina kollegor kan bidra med verktyg för hur man kan ge ett bra stöd till blivande föräldrar. Hur man lär ut och får en rädd pappa eller mamma lugn. Att vi kan påminna om vad föräldrar vill ha, hur de vill bli tagna på, stöttade – beröring och närvaro, trygga händer och klar blick (Titta på mig – orkar du en värk till? Jag är med dig nu.). Bra att det finns saker att ta till om det behövs men att det faktiskt sällan behövs när mamman får ett nära och varmt bemötande. Barnmorskorna Anna och Rea tränar på Maratondansen. Mysigt.
Maratondansen m Anna o Rea vt2013

Maratondansen m Anna o Rea vt2013


I dessa tider av fulla kliniker kanske vän av ordning säger att det inte finns tid till ett nära bemötande. Jo, det hävdar jag. Med träning och vilja kan du vara nära den minut du trots allt har.

Efter studentutspringet fortsatte jag till mina kära kollegor och vår After Work. Meningsfullt. Malin och Linn skålar för sommaren och för oss. Hipp hipp hurra!
IMG_2717

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: