En annan Anna

Hämtade kraft på Gotland i somras. Njöt hejdlöst av naturen och färgerna, lågt växande tallar, gula och gröna fält, mörkgrå ulliga får, vita grusgångar, blågrått hav. Nya vänner gav också ny energi – så roligt! Kan tipsa om konstnären Carola Edlund som håller till strax norr om Visby i Ungesmiss Stenkyrka. Bara att gå bland hennes vackra skulpturer i trädgården var en upplevelse. Förutom skulpturer, målar hon och designar vackra medeltidskläder.

Tillbaka till vardagen. Möts av en mailskörd av kritiska kvinnor som ifrågasätter varför vi ens kunde tänka oss att låta Anna Wahlgren hålla föreläsningar hos oss. (Vi har bestämt oss för att, från tid till annan, bjuda in gästföreläsare för kortare eller längre samarbeten med syftet att berika livet för våra deltagare. Mindfulness med Sara Blomberg, yoga med Linn Edenroth Oké och Jennie Liljefors osv.)

För mig har Anna Wahlgren en speciell plats i mitt hjärta. Till att börja med var hon faktiskt den som ledde in mig på profylaxen. Hennes kapitel om förlossningsförberedelse, ”VM i förlossning”, gav mig de första nycklarna till det som kommit att bli AnnaProfylax! Gissa om jag är tacksam för det!

Jag vet att hon är ifrågasatt och att det finns saker som jag själv inte håller med om eller delar, men kärnan i hennes budskap är för mig kärlek, kärlek till den stora såväl som till den lilla människan. Jag drog mig för att läsa hennes bok för att jag upplevde att hon var så arg och även kategorisk, men när jag väl gjorde det slogs jag av värmen, av den djupa förståelse och ömheten för alla våra mänskliga brister. Och att hon ville visa en väg till ett glädjefyllt småbarnsliv. Hon skriver i sin ”Nya barnaboken”: Barn är utveckling. Barn tvingar till utveckling. Det är verkligen sant. Om vi aldrig tidigare har upplevt riktigt stark glädje, sorg, ilska eller till och med vanmakt, får vi en möjlighet att göra det när vi blir föräldrar! Jag blev själv chockad över hur arg jag kunde bli eller glad, lycklig och rörd över mina fina ungar.

Minns en dammiddag jag var på för ett antal år sedan. Vi hade alla småbarn i det som brukar kallas den utmanande ”trotsåldern”. Efter ett par glas vin började alla berätta vad de gjorde när de blev ”galna” på barnet som inte ville äta eller sova eller göra som man själv ville… Som en mamma sa: ”Varför kan de inte bara ta ett NEJ!” Men, neeeej, de kan ju inte det de små liven!

En mamma berättade att hon gick ut i garaget och bara skrek. En annan att hon gick in till ett annat rum och bankade i väggen i tyst vanmakt. Ytterligare en mamma erkände med röda kinder att hon vid ett tillfälle slagit till sitt barn. Det hemskaste, sa hon, var att det fungerade. Barnet tystnade.

Vad kan man göra istället? När vi får panik av tröttheten som rusar i ådrorna? När Bvcs råd att ”Lyssna inåt!”, ”Du är ditt barns bästa förälder!”, känns som en käftsmäll! Vad är BRA känslor, vad är DÅLIGA känslor – hur kan jag få hjälp att se och förstå skillnaden? Vad gör jag när jag blir så arg att jag känner att jag nästan skulle kunna göra illa mitt barn i ren frustration? Anna Wahlgren hjälpte mig att se alternativ och att arbeta profylaktiskt, dvs förebyggande, så att man inte hamnade i den typen av hemska situationer. Det jag inte delade åsikter om gjorde jag helt enkelt inte. Ingen människa är perfekt. Inte jag, inte hon.

Vi har ändå valt att lyfta bort henne som föreläsare. Det var lite för många saker som hon har blivit kritiserad för och vi har vare sig tid eller information nog för att kunna förklara eller bemöta kritiken. Vi vill vara ett bidrag – inte skapa en negativ debatt. Så, kära Anna, vi säger tack men nej tack. Däremot rekommenderar jag alla att läsa hennes bok. Det ni inte gillar, strunta i det, men ta till er guldet, för det finns där också.

Vi, på Profylaxgruppen, vill däremot fortfarande vara ett bidrag till människors livskvalitet även efter förlossningen. Er coach på vägen… För några år sedan skapade jag en egen föräldrakurs, Växa Tillsammans. Vi höll ett tiotal provkurser som alla fick högsta betyg. Den är, förstås, inspirerad av Anna Wahlgren men också av Jesper Juhl, Lars H Gustavsson, mina egna och andras erfarenheter. Det bästa av de bästa. Kanske är det dags att göra en nypremiär? Behovet finns, det vet vi. I alla fall kommer jag att hålla en sådan senare i höst. För er som vill och är intresserade: Varmt välkomna!

Er

Anna

Hoburgen (Gotland)